Kungl. Konsthögskolan, Stockholm, Sverige

Decolonizing Architecture: Experimental Sites of Knowledge Production

Sista ansökningsdag är den 8 maj kl 13.00. Ansök här. 

”Arkitekturen är alltför viktig för att lämnas åt arkitekterna.” (Giancarlo De Carlo)

Decolonizing Architecture: The Afterlife of colonial fascist architecture in Ethiopia and Eritrea from A DE SOUSA on Vimeo.

På senare år har nya utbildningar och skolor vuxit fram, självorganiserade och projektbaserade lärmiljöer inriktade på konst och arkitektur, jämte strukturella reformer inom formella lärosäten. På dessa platser har man försökt utveckla experimentella och gemensamma rum som bekräftar former av konstnärlig forskning och kunskapsproduktion grundade i praktik, perspektiv och livserfarenhet, kopplade till sociala samhällsfrågor. Inom dessa gemensamma utbildningsmiljöer har kunskap om arkitektur använts både som analytiskt redskap för att omdefiniera samtida konceptuella kategorier och som pragmatiska och handgripligaformer av aktivistiska rumsliga interventioner. På spel i dessa experimentella utbildningsmiljöer står möjligheten att koppla samman olika angelägenheter utan att hemfalla till vare sig universaliserande eller identitära modeller.

Den avancerade kursen Att avkolonisera arkitektur avser skapa en forskningsgrupp som kan framställa nyskapande, kollektiv konstnärlig forskning. Avkolonisering är en kritisk position och konceptuell ram för en arkitekturpraktik som engagerar sig i social och politisk kamp. Under läsåret 2019/20 kommer vi att undersöka högskolans roll i samhällsförändring sett utifrån ett bredare perspektiv. Hur kan den kunskap som produceras inom skolans väggar fortsätta vara relevant och användbar för studenter som vill utveckla en praktik engagerad i social, såväl som rumslig omdaning? Vilka sorters rumsliga miljöer, strukturer eller institutioner krävs för att möta de intressen och ämnen som fötts ur samspelet mellan studenter, lärare och ett bredare socialt sammanhang? Hur flyttas lärosätenas fokus från kunskapsproduktion – grundad i information och kompetens – till kollektiva läroprocesser – grundade i kritiska hållningar, visioner och synskiften? Och hur förenar man teori med praktik genom att kombinera en ingående förståelse av problematiken kring pragmatiska rumsliga interventioner?

Kursen ämnar reflektera kring kunskap relaterad till arkitektur och andra rumsliga vetenskaper som uppstår ur platser som tolkas som fysiska rum, så väl som grupper, erfarenheter och kroppar. Detta grundas i antagandet att varje student bär på kunskap, samt på deras forskningsintressen, metoder, frågor och angelägenheter. Dessa tjänar som utgångspunkter för att etablera en gemensam metodologi och ett gemensamt ordförråd i syfte att mötas i ett kollektivt, pågående konstnärligt forskningsprojekt och en digital plattform som utgörs av beskrivningar, konceptualiseringar, videoessäer, manifest, fotografiska akter, och olika former av analys och intervention. Kursen hämtar inspiration från en undervisningsfilosofi grundad i den pedagogik som utvecklades i Campus in Camps (www.campusincamps.ps) ett utbildningsprogram i flyktinglägret Dheisheh i Bethlehem, så väl som hos andra exempel på konstnärliga och experimentella pedagogiker. Genom att aktivera vetande i kritiska miljöer vill vi stärka självdrivna deltagares intellektuella tillväxt och samtidigt försöka bidra till hur universitet ser sig själva, i syfte att övervinna konventionella strukturer.

Den avancerade kursen Att Avkolonisera Arkitektur (IV) är en del i en femårig (2017-2022) kurssekvens som utgör en plattform för högre utbildning och forskning i ämnet Att Avkolonisera Arkitektur på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Kurserna leds av Alessandro Petti, professor i arkitektur och social rättvisa i samarbete med Marie-Louise Richards, adjunkt i arkitektur, dessutom berikas den av bidrag från rådgivare och inbjudna gäster. Kursen drar fördel av att undervisningen sker i en ledande konsthögskola med dess tillhörande experimentella konstnärliga forskningsmiljö. I slutet av den första terminen kan kursdeltagarna ansöka om stipendier för att utveckla sina forskningsprojekt och redovisa dem för en bredare publik under forskningsveckan.

Vidare har studenter, efter lyckat slutförande av kursen, möjlighet att skriva in sig i en påbyggnadskurs som ger dem möjlighet att fördjupa sin forskning och utveckla det forskningsprojekt som växte fram under det första året. Dessa kurssekvenser erbjuder ett unikt tillfälle för deltagare att vara delaktiga i en kollektiv internationell grupp bestående av personer verksamma inom arkitekturens sociala och politiska dimensioner. Det ger även deltagarna tillgång till nödvändigt material och intellektuellt stöd för utvecklandet av en självdriven praktik inom konst och arkitektur.

Kursens upplägg
Kursen är uppdelad i två moduler över ett läsår. Terminen är uppdelad i tre obligatoriska block per termin, bestående av ett intensivt program med seminarier, föreläsningar, ateljéer, handledning, gemensamt läsande, studiebesök och promenader. Mellan blocken kommer deltagarna att självständigt utveckla sitt arbete, forska, skriva, läsa, teckna, intervjua, och göra studiebesök. Under vårterminen kommer tonvikten att ligga på framställandet av en gemensam intervention/ utställning. För att till fullo dra nytta av den gemensamma forskningsmiljön rekommenderar vi starkt att deltagare bor i Stockholm. Vi förstår emellertid att detta inte alltid är möjligt, varför studenter som inte bor i Stockholm ombes närvara vid minst sex block och istället lämna in ytterligare arbeten som ersättning. Kursen kommer även att erbjuda studieresor i Sverige och utomlands. Kursdeltagare förväntas själva ansvara för en del av kostnaden. Studieresorna är inte obligatoriska, de som inte kan delta kommer att tilldelas ytterligare arbete istället.

Kursen riktar sig till personer med studie- eller arbetslivserfarenhet inom arkitektur, urbanforskning, radikal pedagogik, decolonial theory, eller aktivism, samt med intresse av arkitekturens ideologiska, sociala, och politiska dimensioner. Urval görs utifrån tidigare projekt och erfarenheter samt ett motiverande brev som ingår i ansökan. I brevet bör den sökande klargöra på vilka sätt kursens konceptuella ram är relevant för hens studier. Särskilt välkomna är sökande som är intresserade av konceptuella spekulationer och teorier som grundas och uppstår i arkitektonisk och konstnärlig praktik. Kandidater bör vara intresserade av experimentella former av kollektiv produktion som utmanar individuellt författarskap, och av en icke-tidsbegränsad process gentemot materiella och immateriella resultat. Kursen kräver att sökande kan hantera självständiga studier och produktionstid effektivt mellan kursblocken.

Kursplan: Decolonizing Architecture: Experimental Sites of Knowledge Production.

Finansiering och studieavgifter
Studenter från länder utanför EU och EES måste betala antagnings- och studieavgift. Studieavgiften på Kungl. Konsthögskolan är 316 430 kr per läsår, och antagningsavgiften är 900 kr. Deadline för anmälningsavgiften är densamma som för ansökan. För att få uppehållstillstånd för studier måste utländska studenter som antagits till en utbildning i Sverige för Migrationsverket visa att de har de medel som behövs för uppehället under studietiden. Info about fees 2019