Ansökan till postmasterkurser i fri konst och arkitektur är öppen till 5/5 2020. Läs mer här

Ansökan öppen för Kungl. Konsthögskolans sommarkurs

Ansökan öppen för Kungl. Konsthögskolans sommarkurs

Ansökan öppen för Kungl. Konsthögskolans sommarkurs

Den 23 mars öppnar ansökan för Kungl. Konsthögskolans sommarkurs. Ansökan stänger 20 april. Kursen syftar till individuell konstnärlig utveckling genom kritisk reflektion av den egna konstnärliga praktiken och arbetsprocessen. 

Kursinnehåll

Kursen utgår ifrån studentens upprättade individuella studieplan i vilken det egna konstnärliga arbetets frågeställningar, processer och teoretiska aspekter framgår. Kursen inleds med ett individuellt handledningssamtal under vilket den individuella studieplanen diskuteras, revideras och fastställs. Därefter arbetar studenten individuellt utifrån den egna studieplanen. Individuell handledning sker vid ytterligare två obligatoriska tillfällen.

Kursen avslutas med en obligatorisk skriftlig uppgift där frågeställningar, ändamål och slutsatser med det egna arbetet redovisas. Den obligatoriska skriftliga uppgiften motsvarar två veckor heltidsarbete. 

Länk till kursplan

Kungl. Konsthögskolan hålls stängd

Kungl. Konsthögskolan hålls stängd

Kungl. Konsthögskolan hålls stängd

Kungl. Konsthögskolans lokaler är från och med 19 mars stängda för allmänhet, personal och studenter för att begränsa spridningen av coronaviruset.
För Kungl. Konsthögskolan är det en utmaning att bedriva våra utbildningar och kurser på distans. Ofta är den fysiska platsen och de material som vi använder oss av en förutsättning för vår verksamhet. I det läge som vi nu befinner oss i är dock ingenting viktigare än att slå vakt om liv och minska smittspridningen. Omedelbart innebär det att de utställningar som skulle öppnat på Galleri Mejan ställs in.
Att undervisningen flyttar ut på nätet innebär många nya lösningar, men också problem. Det betyder att vi kommer att behöva hitta nya former för att bedriva konstundervisning och göra konst. Högskolan arbetar i skrivande stund med att samla fakulteten i olika möten för att börja ta fram sådana.
Även om det är en uppenbar utmaning, finns det mycket att hämta från digital konst, konceptkonst, textbaserad konst med mera. Utöver att tillhandahålla digitala lösningar förlitar vi oss på att lärare och studenter också i denna situation är uppfinningsrika. Tillsammans utvecklar högskolan nya idéer och metoder för att undervisa och skapa konst.
Kungl. Konsthögskolans arkitekturhistoriska bildarkiv

Kungl. Konsthögskolans arkitekturhistoriska bildarkiv

Kungl. Konsthögskolans arkitekturhistoriska bildarkiv

Kungl. Konsthögskolans arkitekturhistoriska bildarkiv – nu tillgängligt för allmänheten – har under en längre tid förvarats under svåråtkomliga förhållanden, vilket fram till alldeles nyligen inneburit att det inte heller varit möjligt att nå utanför konsthögskolan. Arbetet med att tillgängliggöra bildarkivet för forskare och allmänhet, inom och utom landet, har varit omfattande. Tusentals bilder har under åren 2012-2015 på initiativ och under ledning av professor i arkitekturhistoria, Fredric Bedoire, scannats för att sedan publiceras.

Arkivet består av omkring 50 000 skioptikonbilder och från senare tid diabilder i storformat, från tiden ca 1880 till 1990. Företrädesvis innehåller det stora arkivet fotografier av arkitektur i Norden, i Europa främst Tyskland, Frankrike och Italien. Stockholm är mycket rikt företrätt. Över 1000 bilder är från USA. De visar stads- och landsbygdsmiljöer, huvudsakligen äldre arkitektur: byggnader, byggnadsritningar, exteriörer, interiörer och detaljer, i det ursprungliga arkivet sorterade geografisk men också efter arkitektens namn. Bilderna finns tillgängliga som högupplösta bilder av varierat slag, oftast av mycket hög kvalitet. För samtliga bilder skall vid användandet Kungl. Konsthögskolan (www.kkh.se) anges som källa.

Undervisningen i arkitektur och arkitekturhistoria vid KKH, före 1912 vid Kungl. Akademien för de fria konsterna, har under nära 150 år lämnat efter sig detta mycket stora arkiv bestående av glasplåtar i diapositiv (skioptikonbilder) och från senare tid diabilder i storformat tagna med Hasselbladare. Även äldre svartvita fotografier på papper ingår i arkivet (markerade med x).

Bilderna är högupplösta, kopplade till den text som efter viss redigering återges på respektive glasbild. Metadata anger allt efter vad som har varit angivit på bilden: plats, landskap, land (om annat än Sverige), arkitektens namn, bildens fotograf och år med tillägget om bilden visar exteriör eller interiör, detaljer eller miljö samt om det är vinterbild eller om människor ingår i bilden. Fotografierna är inte behandlade i Photoshop, vilket kan återstå för nyttjaren att göra.

Arkivet härrör från Kungl. Konsthögskolans professorer i arkitektur och arkitekturhistoria. De äldsta bilderna är från arkitektprofessorn Claes Grundströms tid 1882-1912 och omfattar äldre byggnadsverk och stadsmiljöer i Sverige och Europa (även Nordafrika), däribland en större samling fotografier från Italien och europeiska storstäder (se vidare Fredric Bedoire, Turist på 1800-talet. Bilder från de första tågresenärerna, 2016). Från denna tid härrör också en samling arkitektur- och konsthistoriska fotografier på papper från arkitekten Isak Gustaf Clason.

Till tiden 1912-30 hör en mycket stor samling fotografier från svenska slott och herrgårdar samt kyrkor och borgarhus, tagna av professor Sigurd Curman och hans elever under resor och uppmätningar i regi av elevernas Arkitekturminnesförening (särskilt markerade med förkortningen AMF). Ett stort antal trädgårdsbilder från omkring 1928 är tagna av C.G. Rosenberg. Ragnar Östbergs samling bilder från hans föreläsningar är överförda till Arkitektur- och Designcentrum ArkDes.

Åren 1930-64 representeras av mer tillfälligt bevarade bilder från professorerna Martin Olsson och Erik Lundbergs tid, medan arkivet från tiden därefter till 1992 innehåller en närmast komplett samling färgdiapositiv tagna av deras efterträdare i arkitekturhistoria Göran Lindahl. Här ingår också hans bilder till Riksantikvarieämbetets Sockenkyrkoprojekt, vilket anges vid resp bild ”sockenkyrkoprojektets arbete, raä”). Som framgår innehåller arkivet fotografier huvudsakligen från professorerna i arkitekturhistoria och inte från lärarna i arkitektur, beroende på att dessa inte har tagit egna bilder.

Projektet har kunnat genomföras tack vare arbetsmarknadsmedel och särskilda projektbidrag från följande fonder: Fondation Fluidum i Genève, Kjell och Märta Beijers stiftelse och Stiftelsen Arkitekt A A Palmérs minne. Gruppen som har genomfört arbetet under Bedoires ledning har bestått av Katarina Bang, Jacob Bolin, Fernando Honorato, Lil Håkanson, Felix Jacobson, Niklas Sundberg och Björn Strömfeldt. Åtskilliga bilder är publicerade i Bedoires Den svenska arkitekturens historia, 1-2, 2015.

Seven Years: Book launch with Maria Lind, Joanna Warsza and Petra Bauer at Mindepartementet

Seven Years: Book launch with Maria Lind, Joanna Warsza and Petra Bauer at Mindepartementet

Seven Years: Book launch with Maria Lind, Joanna Warsza and Petra Bauer at Mindepartementet

Maria Lind’s much anticipated Seven Years: The Rematerialisation of Art from 2011 to 2017 will be launched on Thursday 27 February 2020, 18.30–20-30, at Mindepartementet.

The author will be accompanied by Joanna Warsza and Petra Bauer in a joint event by the Royal Institute of Art, CuratorLab at Konstfack University and Sternberg Press.


Seven Years 
is a subjective chronicle of contemporary art from 2011 to 2017. During this period, curator, writer, and educator Maria Lind regularly wrote a column for the print edition of ArtReview. Her writings focused on individual art works and exhibitions, extending to conversations and debates that were developing in the art world and beyond during these seven years. Works by Haegue Yang, Hassan Khan, Uglycute, Tania Perez-Cordova and Walid Raad, among others, are thought through, alongside exhibitions such as documenta13, the 2014 Sharjah Biennial, the 2015 Ural Industrial Biennial, as well as several editions of the Venice Biennale.

Seven Years includes an introduction by artists Goldin+Senneby, discussing the author’s materialist approach through the use of the word “hand” and its application to art. Lind’s writings are further complemented by the book’s design, produced by her long-term collaborators Metahaven.

Three additional essays then filter the content further: Sofía Hernández Chong Cuy reflects on how writing can affect curatorial work, and the other way around, both for Lind and for herself. Artist Ahmet Öğüt conducts an imagined interview with Maria Lind, and Philippe Parreno weaves a summary of the years between 2010 and 2018, highlighting the notion of potentiality. The book closes with a postscript by Joanna Warsza, fellow curator, in which she compiles a glossary of the book’s key ideas and terms.

Seven Years: The Rematerialisation of Art from 2011 to 2017 is published by Sternberg Press.

Event details: Thursday 27 February 2020
18.30–20-30
Mindepartementet (behind Moderna Museet)

Slupskjulsvägen 26, Skeppsholmen

Kungl. Konsthögskolans studenter i samarbete med Accelerator

Kungl. Konsthögskolans studenter i samarbete med Accelerator

Kungl. Konsthögskolans studenter i  samarbete med Accelerator

Under fyra dagar i februari, i en utställning curerad av studenter från programmet Curating Art, visar Accelerator nya verk av studenter vid Kungl. Konsthögskolan.
Med stöd av Naturhistoriska riksmuseet för projektet en dialog om konstnärligt och curatoriellt arbete i relation till samtidens frågor om miljö.
Utställningens tematik lyfter frågor om kulturarv, kolonialism, posthumanism, evolution och artdöd.

Utställningsprojektet Survival of the Fittest, som under fyra dagar i februari visas på Accelerator, utforskar genom interdisciplinär samverkan kopplingen mellan vetenskap och konst. Utställningsplatsen i sig öppnar för intressanta sammanstötningar. Stockholms universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Accelerator är både geografiskt och kontextuellt varandras grannar. Förutsättningar som har påverkat utställningens tillblivelse.

Lina Selander, projektledare, konstnär och gästprofessor vid Kungl. Konsthögskolan säger:

Utställningens poetiska, politiska och experimentella konstverk undersöker allvaret i vår nuvarande situation: Miljön hotas och vi befinner oss i en klimatkris som antar allt fler och allvarligare former. Utställningen utforskar människan i relation till naturen och historien, samt till museet självt. De konstverk som presenteras på Accelerator lyfter fram och presenterar kunskap som är gripbar, snarare än ett abstrakt gestaltande. I stället för att presentera kunskap som fakta utanför konsten, som konstverk kan hänvisa till, eller bara informeras av, befinner sig kunskap i konstant transformation. Kunskap kan till och med bli den förändringen.


Utifrån tidigare samtal mellan forskare och inbjudna talare på Naturhistoriska riksmuseet – där man diskuterade de naturhistoriska museernas roll ur ett samtida, respektive historiskt perspektiv – har studenter vid Kungl. Konsthögskolan utvecklat egna forskningsmetoder för att metodiskt ta sig an arkiv och historiska källmaterial. Man har, likt sina forskarkollegor, fokuserat på begrepp som samlande och systematisering. Det färdiga projektet lyfter frågor om kulturarv, kolonialism, posthumanism, evolution och artdöd och presenteras i nära samarbete med studenter från mastersprogrammet i Curating Art.


Survival of the Fittest

Fredag 13 februari–16 februari 2020
Öppen vernissage, torsdag 13 februari kl 18:00–21:00


Medverkande:

Initiativtagare och projektledare: Lina Selander, konstnär och gästprofessor i fri konst vid Kungl. Konsthögskolan

Konstnärer: Mattias Andersson, Tobias Bradford, Karolina Brobäck, Sara Ekholm Eriksson, Simon Ferner, Lior Nønne Malue Hansen, Tim Høibjerg, Valentine Isæus-Berlin, Newsha Khadivi, Johanna Kindahl, Linnea Lindberg, Lina Lundquist, Georg Nordmark, Emilie Palmelund, Sixten Sandra, Klara Zetterholm 

Curatorer: Yuying Hu, Elias Kautsky, Silvia Thomackenstein, Anne Vigeland


Om utbildningarna

Kungl. Konsthögskolan i Stockholm är en ledande konsthögskola med lång konstnärlig tradition sedan början av 1700-talet. Högskolan erbjuder en kombination av konstnärlig bredd och avancerad spetskompetens med utbildningar både på grundnivå och avancerad nivå i fri konst samt utbildningar på postmaster nivå inom arkitektur. Det internationella masterprogrammet Curating Art vid Stockholms universitet är en i lika delar teoretisk och praktisk utbildning, vilken ges i nära samarbete med ledande konstinstitutioner. 


Om Accelerator

Konsthallen Accelerator är en plats där konst, vetenskap och samhällsfrågor möts. Verksamheten är en del av Stockholms universitet, med uppdrag att aktivt samverka med samhället. Drivkraften bakom konsthallen Accelerators program är att bidra till ett öppet och empatiskt samhälle genom att låta konsten stimulera till samtal och tvärvetenskaplig dialog. Accelerator drivs av Stockholms universitet och stöds av Magasin III Museum & Foundation for Contemporary Art samt Familjen Robert Weils Stiftelse. Johanna Gustafsson Fürsts utställning ”Ympa orden, piska min tunga” är öppen som vanligt och visas i Accelerators ordinarie utställningssalar till 18 juni 2020.

Mötespunkter: Forskningsvecka 2020

Mötespunkter: Forskningsvecka 2020

Mötespunkter: Forskningsvecka 2020

Kungl. Konsthögskolans forskningsvecka 2020 hölls den 22–25 januari. Under fyra dagar erbjöd högskolan besökarna en möjlighet att på nära håll möta olika forskningsområden, presenterade under nio programpunkter. De forskare som medverkade delade med sig av erfarenheter från pågående nationella och internationella konstnärliga forskningsprocesser – och bidrog till såväl generösa och kollektiva samtal som meningsfullt kunskapsutbyte.

Presentationer gjordes av forskarna: Filippa Arrias, Mara Lee, Carl Johan Erikson, Björn Larsson, och Annika Larsson (alla finansierade genom Vetenskapsrådet); doktoranderna Melanie Gilligan (KKH/Stockholms konstnärliga högskola) och Oscar Lara; två konstnärliga forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av Benas Gerdziunas, Tatiana Letier Pinto tillsammans med Astrid Eriksson och Tove Möller; samt deltagarna i postmaster-kursen Decolonizing Architecture ledd av Alessandro Petti och Marie-Louise Richards.

Flera gäster engagerades i programmet: docent och performance- och teatervetare Kélina Gotman, fotografen Heléne Schmitz, idéhistorikern och human-ekologen Per Johansson, före detta totalvägraren Bengt Andersson, Per Hasselberg från Konstfrämjandet, forskaren Mansi Kashatria från Konsthall C, samt Eva Kaneteg från Hyresgästföreningen i Husby.

De presentationer som gavs inkluderade en mängd olika format och uttrycksformer: filmvisningar, uppläsning; workshop, performance, multimedia-arkiv, föreläsning, boksläpp och en intervju, gatuteater med tre komiker från Lima, Peru, och en busstur.

För mer information om programmets innehåll, se katalogen.

Kungl. Konsthögskolans forskningsavdelning vill tacka både deltagare och besökare för deras bidrag, insikter, tankar och nyfikenhet.