Kungl. Konsthögskolan växer med nyinrättad institution för forskning och vidareutbildning
Den 1 september 2021 sjösatte Kungl. Konsthögskolan sin nya institution för konstnärlig forskning och vidareutbildning i fri konst och arkitektur. Den nya institutionen, som samlar högskolans konstnärliga forskning och vidareutbildningar för yrkesverksamma konstnärer och arkitekter, är en del av det omfattande utvecklingsarbete som bedrivits på lärosätet sedan 2017 för att skapa framtidens konsthögskola.
Den nya institutionen leds av Petra Bauer som i september tillträdde som prefekt och forskningsledare. Petra Bauer är verksam som fri konstnär, forskare och var till nyligen professor i rörlig bild och områdesansvarig för Mindepartementet, Kungl. Konsthögskolans avdelning för rörlig bild, fotografi, performance och ljud.
Kungl. Konsthögskolans rektor, Sara Arrhenius, beskriver inrättandet av institutionen som historiskt:
– Vår konstnärliga forskning och våra vidareutbildningar är delar av högskolan som är i stark utveckling i dag och som blivit ett mycket dynamiskt och expansivt område på Kungl. Konsthögskolan och i ett större konstfält. Att Petra Bauer, med sin erfarenhet av att bygga upp vår nyskapande verksamhet på Mindepartmentet och med sin bas i en stark och tongivande egen praktik både som fri konstnär och forskare, kommer leda och bygga upp verksamheten är också fantastiskt för Kungl. Konsthögskolan.
Petra Bauer, prefekt och forskningsledare, ser framför sig en utveckling där utbildning, forskning, konstnärliga produktionsplattformar, laboratorier och publik verksamhet samverkar för att skapa en expansiv och nyskapande konstskola och konstinstitution:
– Jag känner mig stolt och ärad att ha fått uppdraget att leda institutionen för forskning och vidareutbildning i fri konst och arkitektur. Jag ser fram emot att tillsammans med kollegor arbeta för att stärka och utveckla den konstnärliga forskningen på skolan. Att tänka hur vi kan utveckla en spännande och tongivande forskningsmiljö som utgår ifrån konstens villkor och möjligheter. Jag ser gärna forskningsprojekt som utmanar, samarbetar, förskjuter och möjliggör nya metoder och förhållningssätt i konsten och dess relation till omvärlden, samtidigt som vi även måste se till att underhålla och vårda det vi redan har. För att lyckas skapa hållbara strukturer för forskare, projekt och publik, krävs lyhördhet, samarbete och inte minst nyfikenhet.
Ett första steg i vidareutvecklingen av Kungl. Konsthögskolans forskningsmiljö är instiftandet av ett högre seminarium, där forskare, forskarstuderande, lärare, studenter och inbjudna gäster adresserar aktuella frågor som växer fram genom konstnärliga forskningsprocesser.
Johanna Gustafsson Fürst, konstnär och professor i konst med fokus på skulpturala processer, bjöd vid det första tillfället, som ägde rum den 24 november på Magasin III Museum for Contemporary Art, till ett gemensamt samtal om sårbarhet och våld i den konstnärliga processen. Medverkade gjorde även författaren Mara Lee.