Forskarutbildning

Projektet ägnas åt att tänka om och på nytt föreställa sig de förhärskande kapitalistiska föreställningarna om begrepp som ”utveckling” och ”framsteg” genom att ta inspiration från aktuella studier inom queera temporaliteter. Dessa studier undersöker effekterna och affekterna av vad Elisabeth Freeman kallar ”krono-normativitet”: användandet av tid för att organisera mänskliga kroppar mot en maximerad produktion.

Det är en konstnärlig undersökning som både formellt och tekniskt experimenterar med söndrande eller splittrande temporaliteter, tidsmässiga luckor och narrativa omvägar. En av de huvudsakliga progressionsidéerna i den västliga världen var grundad på att framsteg inom teknologi, vetenskap och samhällelig organisation kan bidra till en förbättring av de mänskliga villkoren och att dessa följs såväl tillsammans som linjärt. Projektet frågar huruvida verktygen för att mediera krono-normativa justeringar av kroppar i stället kan användas till att avbryta, förvirra eller störa normativa historiska narrativ som rör framsteg och produktion.

Forskarutbildningen är ett samarbete mellan Kungl. Konsthögskolan och Lunds universitet. (2016)

I en tid av en synbarligen oönskad men oundviklig globaliseringsprocess finns det enorm aptit för att producera konstnärliga projekt som undersöker kapitalistiska modeller, slår ner på postkoloniala relationer eller stödjer illa behandlade minoriteter. Men varför gör vi det? Hur påverkar de sociala praktikerna de mänskliga grupperingar som vi så brett förklarar oss hjälpa? Och vem är det som i verkligheten drar nytta av dessa utbyten?

Projektet undersöker existerande strategier inom social praktik och analyserar resultaten för att förstå deras verkliga betydelse för de sociala grupper som den berör. Projektet vill sedan föreslå nya sätt för konstnärlig produktion som kan leda till strukturella förändringar, utan de tidskrävande processer som strategiska modeller har följt, och ändå nå längre än att bara generera dialoger.

Forskarutbildningen är ett samarbete mellan Kungl. Konsthögskolan och Lunds universitet. (2016)

Projektet undersöker förutsättningarna för en utopisk funktion inom samtidskonsten och rörlig bild. Premissen är att vi på senare tid har upplevt ett växande begär efter nya politiska och sociala visioner och scenarier. Frågan är vilken roll konsten och rörlig bild kan spela i att experimentera och skissa sådana visioner. Projektet tar sin utgångspunkt i historiska utopier och förlorade framtider och potential som undersöks, testas och omdefinieras i relation till vår samtid. Detta innebär nedslag i dövblind pedagogik, marxistisk teori, utvecklingspsykologi och teatermetoder med referenser till bland andra filosofen Evald Iljenkov, psykologen Lev Vygotskij och teaterdirektören Konstantin Stanislavskij.

Forskarutbildningen är ett samarbete mellan Kungl. Konsthögskolan och Stockholms konstnärliga högskola/Lunds universitet. (2014)

Studien undersöker vad kollektivitet är i dag, men vill också utveckla forskningen, främst genom video- och performanceverk. Projektet tar sin början i förståelsen för att nuvarande kollektiva formationer tenderar att anta två sammanhängande men distinkta former: det finns dels en kollektiv kontakt i människors liv som sker genom grupprelationer, sociala samhörigheter och beroendestrukturer, dels omfattande systemiska kollektiva fenomen som antar formen av abstrakta förbindelser genom nätverk av kapitalflöden eller beräkningar av datanätverk. I vår samtida värld överlappar och korsar de två nivåerna av konkret kontakt och abstrakta fenomen varandra alltmer, och när det sker innebär det ofta nya erfarenheter. Ett exempel på detta var hur individer under den senaste ekonomiska krisen blev mer medvetna om och kom i påtaglig kontakt med hur förändringar på marknaden påverkade de mest grundläggande villkoren för deras existens. Detta förde med sig en medvetenhet om att all vår verksamhet på någon nivå är sammankopplad genom finansmarknaderna

Digital kommunikation bidrar till allt fler nivåer av mediering och koordination i våra liv, genom att kombinera flera skalor av mänsklig erfarenhet till ett komplext nät av data, oavsett om det är via sociala nätverk eller för att möjliggöra outsourcing av arbetskraft och komplexa logistiska nätverk. På många sätt införs den kollektiva skalan i vårt dagliga liv i synnerligen medierade och ofta alienerade former. Projektet reflekterar över hur sådana system på makronivå skär genom individuella liv. Det är en fråga om skala, perception och nätverksfenomenets politik samt ekonomi i förhållande till traditionella sociala former. Ett viktigt fokus för projektet är det aktuella läget för kollektivt beslutsfattande och kollektiva handlingar. Å ena sidan har kollektiva proteströrelser formligen exploderat de senaste åren, samtidigt som vi å andra sidan bevittnar alltmer atomiserade samhällen världen över, där nya polariserande antagonismer ständigt dyker upp.

För att förstå sätten som social existens formas av kollektiva influenser uppmärksammar projektet den fragmenterade kvaliteten där individer och kollektiv formar varandra. Projektet anger därför en estetisk utmaning: att göra sig en bild av hur omständigheterna för mänsklig erfarenhet, såsom känslor och social kamp, kan framstå i sin fulla bredd – och hur sådana aspekter av livet kan utföras, ses, förstås och berättas.

Forskarutbildningen är ett samarbete mellan Kungl. Konsthögskolan och Stockholms konstnärliga högskola/Lunds universitet. (2014)

Vad händer när gränserna suddas ut mellan konstnär och publik, när relationen förändras så att åskådarna blir medskapare och när en utställning eller performancetillställning kan förstås som en form av forskning? Projektet använder olika metoder som härstammar från flera av 1900-talets historiska modeller inom fri konst, teater och utbildning, och i vilka man la tonvikt på ”kreativitet” och ”lekfullhet” som verktyg för individuell frigörelse från de till synes ”icke-autentiska” sociala relationerna som uppstår i hierarkiska institutionella strukturer. Syftet med projektet är att hitta nya former för samverkan som står i kritisk relation till de formella och informella institutionella strukturerna inom den samtida kunskapsekonomin.

Forskarutbildningen är ett samarbete mellan Kungl. Konsthögskolan och Lunds universitet. (2012)