Under kursen ”Pigments from nature – organiska pigment från växter”, som hålls vid Materialinstitutet, får studenter vid Kungl. Konsthögskolan lära sig att framställa pigment baserade på färgmolekyler som extraheras från växter. Av pigmenten kan de sedan skapa sitt eget konstnärsmaterial, till exempel vattenfärg.
I årets upplaga av kursen deltog sex studenter från olika årskurser på det femåriga programmet i fri konst.
En av dem är förstaårsstudenten Sophie Olsson Joof, som arbetar med såväl vävning och måleri som fotografi och skulptur. Hon har ägnat sig åt växtfärgning av textilier tidigare och sökte till kursen för att få ännu mer erfarenhet inom området. Målet är att kunna använda de egna pigmenten när hon målar.
– Jag är superintresserad av växtfärgning och naturliga pigment, säger hon och fortsätter:
– Jag har vävt en egen målarduk som jag har växtfärgat. Det hade varit jätteroligt att måla på den med växtpigment.
Växtmaterialet som används under kursen består av torkade traditionella färgväxter som krapprot, safflor, björklöv och koschenillsköldlus, men även matavfall som avokadoskal. Krapproten ger röda pigment medan safflorn och färgresedan ger gula. Vill man framställa blå pigment kan man använda sig av exempelvis vejde. En del av växterna kommer från Materialinstitutets egen färgväxtodling på högskolans innergård på Skeppsholmen.
– I år har vi för första gången skördat krapprot som vi har odlat. Det tar minst tre år innan man kan skörda krapproten. Den här är precis tre år, säger Kristina Janni Ståhl, adjunkt i måleri vid Kungl. Konsthögskolan och ansvarig för kursen, och pekar på en glasburk med ett rödbrunt innehåll.
Pigmenten framställs när färgen som extraherats från växten kombineras med alun, som är en syra, och soda eller pottaska, som är basiska. Då uppstår en kemisk reaktion. Beroende på vilken ordning som kemikalierna tillsätts i kan man skapa olika nyanser av samma färg. Under kursen får studenterna även lära sig vilka bindemedel som de kan använda för att måla med pigmenten.
På Sophie Olsson Joofs arbetsbord står två glasburkar med blå pigment som utvunnits från rödkål. Men nyanserna skiljer sig åt – den ena drar åt duvblått medan den andra är klarare. Skillnaden beror på att hon har hällt bikarbonat i den ena och pottaska i den andra, och sedan tillsatt alun i båda.
– Nu testar jag att börja med alun och sedan slå på bikarbonat. Det kommer nog att bli blått. Jag tänkte att det vore kul att få med den paletten.
Metoden att skapa ett pulver som färg kan fästa på, och sedan kombinera det med ett bindemedel så att materialet går att måla med, är minst 2 000 år gammal. Kristina Janni Ståhl menar att det finns ett värde i att som konstnär producera sitt eget färgmaterial.
– Man får en grundläggande och historisk förståelse för material inom måleri. Man kan med ganska enkla medel göra egna färger från grunden, säger hon.
Ebba Rost går tredje året på utbildningen och är inriktad på skulptur. Hon sökte till kursen för att skapa egna pigment att färga pappersmassa med, som hon sedan ska göra former och skulpturer av. Hon ville prova att färga pappersmassan med något annat än restfärger från tidningspapper, som hon tidigare har använt sig av. För hennes konstnärskap har kursen i växtpigment inneburit ett slags upptäckande.
– Man kommer på nya färgkombinationer, färger som man inte har tänkt skulle passa ihop. Jag har också upptäckt att jag har en smak. Jag målar inte och trodde inte att jag skulle tänka att ”det gillar jag, det gillar jag inte”. Men man har ändå en referenspalett, säger hon.
Kristina Janni Ståhl håller med.
– Man kan få nya idéer till sina verk av att få fram färger som man normalt inte hade använt. Man får en ny upplevelse kring färger, säger hon.
Kursen i växtpigment ingår i ämnet ”Pigments from nature”, inom vilket även kursmoment i framställning av oorganiska pigment från sand och sten samt indigopigment från färgväxten vejde ingår.
