För att se denna webbplats vänligen uppgradera eller använd en annan webbläsare. Prova antingen Chrome, Safari, Firefox, Opera eller Microsoft Edge.

Konsten i samhället

Rektor Sanne Kofod Olsen omgiven av studenter på uppropet i augusti 2023.

September 2023

Den här månaden börjar en ny grupp studenter på det femåriga programmet i fri konst sina studier vid Kungl. Konsthögskolan, tillsammans med studenter i våra ettåriga vidareutbildningar inom arkitektur och fri konst. Som alltid är det en bred skara studerande, och nu börjar deras resa – kortare eller längre – genom våra program.

Samtidigt rasar debatten om kultur utanför skolan. Den ekonomiska tillbakagången, som vi förmodligen alla känner av på något sätt, har sin påverkan på konst och kultur, liksom på resten av samhället.

Klimatet står högst upp på listan över angelägna ämnen som vi behöver agera på, både utanför och inom konsthögskolan. Hållbart tänkande är nödvändigt i alla aspekter av tillvaron, som sträcker sig från den ekologiska krisen till global migration.

Var befinner vi oss i detta landskap av nationella, ekonomiska, politiska och ekologiska globala kriser? Hur kan konst och arkitektur reflektera över, bidra till och hjälpa oss att orientera oss i detta nya landskap?

Begreppen ”konst” liksom ”arkitektur” är mycket breda begrepp och betyder olika saker. Bildkonst kan vara estetisk och epistemologisk i sin existens, men den kan också vara politisk och kritiskt reflekterande liksom agerande i förhållande till ett mycket brett spektrum av uttryck. Samma sak gäller för arkitektur, som vid Kungl. Konsthögskolan inte bara handlar om byggnader, utan omfattar en mängd olika sociala, kritiska och ekologiskt hållbara praktiker. Kort sagt – materiella, immateriella och performativa praktiker bidrar till tänkande och förståelse i och för samhället i stort.

Hur kan vi då bidra till ett föränderligt samhälle och en ständigt föränderlig värld genom konst och arkitektur? År 1976 försökte några konstnärer och arkitekter svara på denna fråga genom ett projekt som kallades ARARAT och som ägde rum på Moderna Museet. Utställningen ARARAT – Alternativ forskning inom arkitektur, resurser, konst och teknik som (förutom att vara berget i Turkiet) – var ett tvärvetenskapligt försök att skapa en hållbar vision för framtiden. Utifrån en kritik av tillväxt och accelererande kapitalism erbjöd de alternativa idéer för framtiden i relation till hållbart liv från konstens, arkitekturens och nya teknologiers perspektiv.

Det finns inget enkelt svar på frågan om hur konst och arkitektur kan bidra till samhällsförändringen. Men det finns en konstant. Konsten är och kommer alltid att förbli en fri disciplin. Konsten behöver inte tjäna ett specifikt syfte utanför sig själv. Konsten måste kunna existera som en estetisk och epistemologisk undersökning av det okända. Men ändå: vi – en skola för konst och arkitektur – måste vara självreflekterande. Som en utbildnings- och forskningsinstitution måste vi reflektera över hur vi placerar och artikulerar konst och arkitektur i samhällets olika sammanhang och hur vi tillsammans kommer att definiera skolan under de kommande åren.

Vi är, och kommer alltid att vara, en utbildning för framtiden, en utbildning som genom århundradena har definierat konsten, arkitekturen och kulturen för morgondagen. Tillsammans måste vi möta förändringarna under de kommande åren och skapa en utbildnings- och forskningsinstitution som betyder något för oss, men som också kommer att betyda något för samhället.

Sanne Kofod Olsen,
Rektor vid Kungl. Konsthögskolan

Bildgalleri, rulla i sidled för att se bilder.
1 / 3
Ararat, skiss över kretslopp, 1976.
Ararat, inbjudan, form: Varis Bokalders 1976.
Fotografier: Varis Bokalders och Hans Nordenström i dottern Tua Nordenströms ägo.