Varmt välkomna till Selma Morshedis examensutställning på Galleri Mejan 24 november – 3 december, med öppen vernissage 24 november kl 17-21.
Selma Morshedi:
Ack väggen blev en passe-par-tout
Den tyske arkeologen och konsthistorikern August Mau (1840-1909) delade in Pompejis måleri i fyra stilar. Den första stilen skulle kunna föra tankarna till den abstrakta expressionismens color field painting, men är enbart imitation av rena material istället för ett gestaltande av olika känslotillstånd: den består av stora fält som mimerar sten i olika färger och grupperingar.
På insidan av min ateljédörr har jag utskrivna bilder av dessa väggar. Det började med att jag målade en stenmur men slutade upp med en stenmur omringad av platta färgfält eller kanske kan man kalla det paneler, i olika jordpigment. Toskansk bränd sienna (alltså det som brukar kallas pompejanskt rött), guldocker, caput mortuum. Dukarna blir som legobitar, målningen skulle kunna fortsätta byggas på i en oändlighet, om lusten fanns.
Genom ett hål i väggen syns en klarblå himmel, märkligt, då jag befann mig på bottenplan. För att bilden skulle tala sanning, om en bild ens kan det (konstnären Ola Billgren pratade om bilden som en gåta, man kan röra sig runt den, men gripa den kan man inte), skulle huset behövt byggas på en höjd.
Vill Du komma till himlen?, står det på ett flygblad som pingstkyrkans medlemmar delar ut utanför Åhléns city på Drottninggatan. Frågeställningen illustrerades med en nästan likadan blå himmel som den jag målat. Alla moln är sammanlänkade, likt syskon.
Samma devis gäller även för målningar.
Vill Du komma till himlen? Jag tror det, är mitt svar.
Varje vår slår en maskros ut på Kolargatan, mitt i bergväggen. Vägvisaren pekar dit det blåser men i målningen står alltid vinden stilla. En kvinna ligger på marken, hon bönar och ber. Två änglar: en hänger i marionettrådar, en är gjord i papp. En tredje ängel står på mitt skrivbord, inte än avbildad i en målning, hon är så liten att hon kan sitta på mitt lillfingers topp.
Iklädd en grön klänning spelar hon den stummaste av melodier på sin fiol dygnet runt.
En sällsam, ljudlös ton. Jag målar vidare.