Matilda Stannow är frilansande skribent och arkitekt samt student vid Kungl. Konsthögskolan, där hon just nu läser kursen Restaureringskonst: Den stora accelerationen.
Kursen, som ges som en del av Kungl. Konsthögskolans vidareutbildning inom arkitektur och fri konst, och som leds av professor Lone-Pia Bach och lektor Cecilia Sagrén, ställer bland annat frågan om arkitekturtradition och restaureringskonst kan ge ledtrådar till en hållbar samhällsutveckling.
I en debattartikel i tidskriften Arkitekten skriver Matilda Stannow, delvis utifrån sina upplevelser på Kungl. Konsthögskolan, om en yrkeskår som nu hastigt måste ställa om, utbilda sig och förkovra sig, men också om insikten att människan måste förhålla sig till att framtidens byggnader redan är byggda:
”Hur ska kåren, branschen och marknaden förstå och hantera vad det innebär, både just precis nu och i framtiden? Hur ska vi arkitekter ta oss an utmaningen? Vi som år efter år slussas igenom en flerårig utbildning som till stor del handlar om att rita det som ännu inte finns.”
Matilda Stannow berättar om en utbildning som har väckt många känslor, att arkitektur är existentiellt:
”Första dagen på Mejan slogs jag av att orden restaurering, renovering, transformation, modernisering, ombyggnad, re- och up-cykling är för oprecisa. Vi kommer inte att bli lyssnade på om vi inte kan förklara vad de betyder. Och klockan tickar, det rivs fantastiska hus, från alla tider och med stora kvalitéer, varje dag. Det känns så omodernt, tvärt emot långsiktigt förnuft.”