| The course is held in Swedish Ansökningsperioden 2025 öppnar den 4 mars och stänger den 8 april Kursplan: Restaureringskonst: Arkitekturen och landskapet 60 hp (pdf) Ansökningshandledning: Restaureringskonst och landskapet 60 hp (pdf) Inloggning till ansökan: Restaureringskonst (60 hp) | |
| |
Landskapet har i alla tider haft en stor betydelse för den den fysiska gestaltningen av bebyggelsen. Det arkitektoniska kulturarvet präglas av ett närmast symbiotiskt förhållande till det omgivande landskapet. Bebyggelse, städer och anläggningar placerades på strategiska platser, med respekt för de geologiska och klimatmässiga förhållandena. Arkitekturen formades därmed av de byggmaterial som kunde utvinnas lokalt ur växtligheten, marken och skogen. För särskilt påkostade byggnader användes mer långväga och exklusiva material. Arkitekturen formades även av tidens smak och ideal. Spåren efter handens arbete i materialen och den konstnärliga utformningen berättar om olika tiders möjligheter, och de skapar förståelse för vårt eget ursprung.
Restaureringskonsten förhåller sig till tidsliga och rumsliga dimensioner i ett långsiktigt förvaltande av kulturarvet. Det handlar om platsspecifik och lokal förankring, om kunskap om byggteknik och förvaltande över tid. Det handlar om byggnaders förmåga att anpassa sig till olika tiders behov, en kunskap som stämmer överens med dagens hållbarhetsmål. Där finns mycket att hämta, särskilt i en tid av omställning till ett samhälle som återanvänder i ställer för överförbrukar sina resurser. Vad kan vi lära oss av det strategiska helhetstänkande som var så självklart för våra förfäder? Vilka möjligheter skapar EU:s nya lag om naturrestaurering, där 20 % av landskap och hav skall återställas?
Det arkitektoniska kulturarvet kan lära oss att tänka i helheter, det kan visa oss vad som fungerar över tid och vad som inte gör det. Det bär på kunskap om resursförvaltning, om vikten av underhåll, om landskapets betydelse och om hur arkitekturen blir bestående. I dag är delar av det byggda kulturarvet hotat av klimatförändringar, och den stora frågan är hur vi kan bevara det. Eller skall vi bevara det, kan vi arbeta med förlust?
Den romerska arkitekten Vitruvius framhöll för mer än två tusen år sedan att god arkitektur kännetecknas av de tre egenskaperna venustas, firmitas och utilitas, vilket betyder att den goda arkitekturen kombinerar skönhet, hållbarhet och användbarhet. Det innebär bland annat att byggnaden är anpassad till den
lokala platsen, till de geologiska och klimatmässiga förhållandena, samt att den är återhållsam när det gäller resursförbrukning. Kan kunskapen om detta urgamla förhållningssätt till naturen bidra med något till dagens samhällsbyggande? Kan dessa insikter rent av inspirera till andra sätt att forma samhället än de normer som styr idag? Frågorna är många.
Kursen Restaureringskonst ägnar läsåret 2025/26 åt ett nyfiket sökande för att förstå samspelet mellan naturen, kulturen och arkitekturen i det byggda kulturarvet. Fyra olika studieobjekt med fokus på södra och norra Sverige samt
Stockholm bildar utgångspunkt för studierna. Kursen prövar en ny undervisningsform med ett minskat antal obligatoriska studieveckor i Stockholm, för att skapa förutsättning för studenter från hela landet och Norden att gå utbildningen.
Kursinnehåll
Kursen fördjupar restaureringsbegreppet, dess ideologier och tillämpningar. Studenterna utbildas i restaureringskonstens grundläggande metoder och processmodeller utifrån en kritiskt reflekterande metodik. Den grundläggande delen innehåller bl. a restaureringshistoria, restaureringsideologi, uppmätning, inventering, dokumentation, analys och kulturhistorisk värdering. Traditionella material och bygg- och hantverksmetoder undersöks i relation till dagens krav på hållbarhet och resurshantering. Kunskaperna omsätts i en gestaltande praktik, och till årets tema och kursperioder kopplas projektarbeten där studenterna arbetar i såväl team som enskilt. Läsåret utmynnar i en publikation, slutseminarium och/eller en utställning. Undervisningen innehåller litteraturstudier, föreläsningar, workshops, seminarier, studiebesök och studieresor. I kursen medverkar en rad gästföreläsare och kritiker specialiserade inom respektive område.
Kursupplägg
Kursen omfattar 60 högskolepoäng och innebär heltidsstudier. Kursen bedrivs genom obligatoriska studiemoment som omfattar schemalagda undervisningsperioder och däremellan självständigt arbete. Utbildningsmoment på engelska och övriga nordiska språk kan förekomma. Studierna genomförs såväl i team som enskilt.
Läsåret avslutas med en publikation, seminarium och/eller utställning som redovisar insikter och kritiskt reflekterar över årets tema.
Schemalagda undervisningsperioder med obligatorisk närvaro uppgår till 15 veckor, varav 10 veckor i Stockholm, resterande kan förläggas lokalt och digitalt. Helgarbete förekommer.
Kursen innehåller någon eller några resor, med målsättning att välja tåg som transportmedel. Student bidrar till kostnad för resa och logi med maximalt 7000 kr/termin, sammanlagt 14 000 kr. De som inte har möjlighet att delta i studieresa ges ersättningsuppgift. Vissa kursmoment kan vara gemensamma med kursen ”Ombyggnadskultur 25/26”.
| | |
| Omfattning | 60 hp |
| Nivå | Avancerad nivå |
| Språk | Svenska som huvudspråk, därtill kan andra skandinaviska språk och engelska förekomma. |
| Behörighetskrav | Masterexamen i arkitektur eller annan för studierna relevant masterexamen eller motsvarande reell kompetens, samt för kursen relevant yrkesverksamhet. |
| Urval | Urval genomförs utifrån en sammanvägd bedömning av den sökandes inskickade arbetsprover, CV och personliga brev i vilket det klart ska framgå varför hen söker kursen. Intervjuer kan komma att tillämpas som alternativ urvalsmetod i urvalsprocessens slutskede. Urvalet sker utifrån två kvotgrupper: – Masterexamen i arkitektur – Annan för studierna relevant masterexamen. |
| Terminstider | HT: 250901 – 260118 VT: 260119 – 260607 |
| Ansvarig lärare | Professor Lone-Pia Bach |
| Kontakt | studera.postmaster@kkh.se |