För att se denna webbplats vänligen uppgradera eller använd en annan webbläsare. Prova antingen Chrome, Safari, Firefox, Opera eller Microsoft Edge.
Tidigare projekt inom konstnärlig forskning och forskarutbildning samt konstnärliga forsknings- och utvecklingsprojekt publiceras i Digitala vetenskapliga arkivet, DIVA. Där går det att söka såväl på forskarens namn som på alla projekt som utförts vid Kungl. Konsthögskolan och sedan publicerats.
Forskningsprojektet undersöker kärlekens roll i konstruktionen av den kvinnliga främlingen. Ambitionen är att skapa en verktygslåda i form av ett uppslagsverk där både poetiska och teoretiska inslag samsas.
Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet. (2017–2020)
I det tvärvetenskapliga konstprojektet utforskar en grupp konstnärer begreppet arbete från ett filosofiskt, politiskt och kritiskt perspektiv genom en öppen och kollaborativ arbetsprocess som inkluderar forskare och fackligt aktiva.
Ändrade globala arbetsrelationer och digital arbetskraft håller på att förändra hur vi skapar våra identiteter och förstår våra livsvärldar. Crowdsourcing, mikroarbete, delningsekonomi, och en växande klass av tillfälliga och flexibla arbetstagare stärker kommodifieringen av mänskliga relationer och skapar extrema former av alienering. Övergången från fast anställning till kortsiktiga och oberoende kontraktsarbeten utmanar arbetarrörelsens kamp för arbetstagarnas rättigheter, vilka etablerats de senaste hundra åren. På samma gång stärker sociala medier också gemenskapen och möjliggör facklig aktivism på en global skala.
För att utveckla förståelsen för den pågående omvandlingen av vad vi kallar för ”arbete”, börjar studien med forskarnas egna konstnärliga praktiker och arbetsrelationer, varifrån konstnärliga forskningsmetoder har utvecklats. Studien utgår från idéer om den reflekterande praktikern och den situerade forskaren och konst som mikro-offentlighet eller infrastrukturering. Den undersöker hur den reflexiva konstnärliga arbetsprocessen kan stärkas genom kollaborativ samverkan och hur idén om arbete kan utvecklas genom materialisering och konstnärligt utförande. Studien sker genom workshoppar, på nätet, i offentliga seminarier, och framför allt genom konstnärliga arbeten.
Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet. (2017–2020)
Forskningsprojektet undersöker en specifik del av svensk närhistoria genom en av de stora existentiella berättelserna om människans livsvillkor – tanken om fred och försoning. Studien anammar potentialen i det stora antalet möjliga utsagor och berättelser från de 35 000 unga män som mellan 1966 och 1992 valde att inte göra traditionell militärtjänst, utan ansökte om och beviljades vapenfri tjänst.
Vapenfrirörelsens existentiella frågeställningar om rätten att åberopa samvetet berör individens manövreringsutrymme i relation till lag och rätt – då som nu. Konstnärer hade en viktig roll inom rörelsen, många valde vapenfri tjänst och var mycket aktiva i det offentliga samtalet som ledde till förändrad lagstiftning. Genom att lära av erfarenheter från vapenfrirörelsen återknyter forskningsprojektet till konstnärens roll som aktör i ett samtida politiskt landskap.
Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet. (2017–2020)
Forskningsprojektet vidareutvecklar hur ett innehåll/ämne kan förvandlas genom att översättas mellan olika konstnärliga medier och material. Projektet använder måleri, dokumentation och skrivande för att uttrycka olika aspekter av samma historia. Projektet vill befria polyfonin inom berättelsen genom att betona sammanhållningen mellan specificiteten hos ett medium och hur det tolkas. De särskilda kvaliteter som kännetecknar ett visst medium eller material avgör sålunda dess giltighet. Forskningsprojektet fokuserar på måleriets materialitet som uttrycksmedel. Den konstnärliga processen såväl laddar som löser upp material i sin strävan efter att skapa meningsinnehåll. De faktiska kvaliteterna hos materialen liksom deras symboliska konnotationer förenas i en pågående dialog. I forskningsprojektet representerar måleri och dess palimpsestiska kvaliteter figurationen av tid, minne och föreställningsförmåga.
Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet. (2018–2020)
Hur kan den rörliga bilden och den skrattande kroppen bli agenter för nya tänkanden, varanden och ageranden? Forskningsprojektet undersöker den skrattande kroppen och den rörliga bildens potential för nya och alternativa sätt att tänka, agera och vara samt deras kraft och förmåga att omvälva vår vanliga kurs och förändra sakernas tillstånd. Genom en serie audiovisuella montage och situationer experimenterar projektet med nya former av kunskapsproduktion, seende och cirkulation samt undersöker sambanden mellan skrattet, den rörliga bilden och icke-kunskap.
Likt skrattets plötsliga invasion, som för ett ögonblick sätter oss ur spel, utforskar projektet sätt att kommunicera bortom det instrumentella språket, subjektet och förnuftet, för att ta reda på vad den rörliga bilden och våra kroppar kan göra och hur de kan lära oss om vårt eget tänkandes begränsning.
Forskningsprojektet utfördes i samarbete med Hochschule für bildende Künste Hamburg, HFBK, där Annika Larsson innehar en professur. Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet. (2018–2020)
Hösten 2017 spred sig #metoo-rörelsen genom samhället. Kvinnor krävde att samhället skulle ta deras erfarenheter och upplevelser på allvar. Händelserna kan jämföras med 1970-talet då konstnärer gjorde filmer och konstverk för att synliggöra, ifrågasätta och förändra kvinnors roll och position i samhället. Till exempel gjorde Chantal Akerman filmen Jeanne Dielman, 23 Quai du Commerce, 1080 Bruxelles (1975) som fick stor betydelse för den feministiska debatten om kvinnors arbete, roll och motstånd i samhället. Filmen synliggjorde även behovet av en filmetik som utgick från feministisk teori och praktik.
Forskningsprojektet reflekterar och tar avstamp i Jeanne Dielman: Vem är en samtida Jeanne Dielman? Hur kan filmen via sin estetik undersöka, ifrågasätta och förändra ojämlika villkor och exploaterande ordningar när det gäller kvinnors arbete och roll i dagens globala samhälle? Forskningsprojektet kommer, i nära samarbete med feministiska organisationer och nätverk, att producera tre filmer om samtida former av feminiserat arbete i dag: sexarbete, moderskap samt hemarbete. Det treåriga projektet följer filmen Jeanne Dielmans olika teman, och årliga symposium anordnas om social reproduktion i vår samtid utifrån teoretiska och konstnärliga perspektiv i samarbete med referensgrupper.
Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet. (2019–2021)
Genom konstnärliga metoder problematiserar och synliggör projektet de processer och system som formar samhällets relation till naturen.
Den fysiska utgångspunkten för projektet är Söderviken, platsen för det planerade slutförvaret av uttjänt kärnbränsle vid Forsmark i norra Uppland. Genom olika metoder har forskarna konfronterat platsen och sina egna föreställningar. Under vistelserna har de genomfört performativa kroppsliga aktiviteter av vardaglig karaktär: fiskat, deltagit vid jakt, plockat och ätit bär och svamp.
Genom en närläsning av platsen och dess liv som inbegriper dygnets alla timmar och olika medvetandenivåer har projektet samlat material i form av fotografi, text och dokumentationer av aktioner och samtal.
Forskningsprojektet finansierades av The Seed Box Environmental Humanities Collaboratory, Linköpings universitet. (2018)
Den byråkratiska teatern utforskar byråkratin som en distributionsform för makt och mening genom en analogi mellan byråkrati och teater. Undersökningen vilar på frågor om byråkrati som konstnärlig praktik, metod och medium; parallellt handlar det om att utforska relationen mellan teatralisering och byråkratisering och det byråkratiska som subjektiv erfarenhet. I projektet bejakas byråkratin som en teatraliseringsprocess och som en expanderande rymd av avvikelser och undantag. Begreppet teatralitet används i dubbel mening: å ena sidan som ett sociologiskt begrepp som beskriver en viktig dimension av det offentliga, sociala livet, å andra sidan en uttrycksform som också är en metod. Projektet utspelas i en serie av scener, dess berättelse kretsar kring en grupp som kallar sig ”1985” och som utforskar de revolutionära förändringar som ägde rum i Sverige under 1980-talet. Gruppen är projektets undersökande fiktion och teatrala plattform.
Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet. (2014–2015)
Hur kan en flaskpost användas för att utforska och tolka drivandets uttryck? Projektet har undersökt flaskposten i olika sammanhang, från dess användning som ett vetenskapligt verktyg för att mäta oceanernas strömmar till att vara en symbol och kanal för mänsklig slumpmässig kommunikation.
Forskningen har fokuserat på de inbördes förhållandena mellan osäkerhet, upptäckt och kommunikation samt var gränserna går för dessa begrepp inom de olika underkategorier av ämnen som studeras inom projektet? Hur ser kopplingarna ut till en muntlig berättartradition och levd erfarenhet? Hur agerar konstnären som uttolkare inom dessa ramverk? Genom att väva samman dokumentärt fotografiskt och filmat material, intervjuer och arkivsökning har projektet skapat en serie narrativa performance-essäer som färgas av obestämbarheten i själva upptäckandet och det mänskliga begäret att komma i kontakt med och kartlägga det okända.
Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet. (2014–2017)
Forskningsprojekt undersökte olika aspekter av A4-arket, såsom format, yta och historia. Den övergripande frågan var om arket som sådant bär med sig betydelser vilka styr användningen och som påverkar vad som uttrycks.
Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet. (2011-2013)