För att se denna webbplats vänligen uppgradera eller använd en annan webbläsare. Prova antingen Chrome, Safari, Firefox, Opera eller Microsoft Edge.

Forskningsprojekt

Externfinansierad forskning

Vid Kungl. Konsthögskolan finns anställda forskare som är konstnärer och arkitekter. Deras projekt finansieras genom externa konstnärliga forskningsmedel från till exempel Vetenskapsrådet. Projekten löper över längre tid och drivs på deltid under till exempel tre år. Ibland är forskarna också anställda lärare vid Kungl. Konsthögskolan.

Sökandet efter Jeanne

Petra Bauer

Hösten 2017 spred sig #metoo-rörelsen genom samhället. Kvinnor krävde att samhället skulle ta deras erfarenheter och upplevelser på allvar. Händelserna kan jämföras med 1970-talet då konstnärer gjorde filmer och konstverk för att synliggöra, ifrågasätta och förändra kvinnors roll och position i samhället. Till exempel gjorde Chantal Akerman filmen Jeanne Dielman, 23 Quai du Commerce, 1080 Bruxelles (1975) som fick stor betydelse för den feministiska debatten om kvinnors arbete, roll och motstånd i samhället. Filmen synliggjorde även behovet av en filmetik som utgick från feministisk teori och praktik.

Forskningsprojektet reflekterar och tar avstamp i Jeanne Dielman: Vem är en samtida Jeanne Dielman? Hur kan filmen via sin estetik undersöka, ifrågasätta och förändra ojämlika villkor och exploaterande ordningar när det gäller kvinnors arbete och roll i dagens globala samhälle? Forskningsprojektet kommer, i nära samarbete med feministiska organisationer och nätverk, att producera tre filmer om samtida former av feminiserat arbete i dag: sexarbete, moderskap samt hemarbete. Det treåriga projektet följer filmen Jeanne Dielmans olika teman, och årliga symposium anordnas om social reproduktion i vår samtid utifrån teoretiska och konstnärliga perspektiv i samarbete med referensgrupper.

Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. (2019–2021)

Den gråtande tallen: att skriva en autoimmun roman

Simon Goldin, Jakob Senneby

Det börjar med ett träd. Ett ”autoimmunt träd” vid ett biotekniklaboratorium i Florida; en tall med genetiskt ökad produktion av kåda (tallens huvudsakliga immunförsvar) till den grad att trädet drunknar i sin egen kåda. En ”gråtande tall”. Den gråtande tallen kommer att resultera i en roman, och det är processen att producera den som utgör forskningen. Romanen börjar med att en av de gråtande tallarna från laboratoriet i Florida flyttar in hemma hos den New York-baserade skönlitterära författaren Katie Kitamura och hennes familj. Under de kommande tre åren utvecklas processen i samspel mellan genetisk modifiering av växter (som nämnda tall), kroppsliga upplevelser av en autoimmun sjukdom och skrivandet av en fiktiv berättelse. Forskningen undersöker hur den autoimmuna karaktäristiken kan strukturera berättelsen.

Processen kommer att offentliggöras genom levande skulpturer och installationer, biohackingworkshoppar och offentliga uppläsningar. Den gråtande tallen ingår i det framväxande fältet ”syntetisk biologi”, där alla livsformer blir programmerbara och därför möjliga att omprogrammera – skrivas om på genetisk nivå. Till skillnad från den dominerande fantasin om att förbättra livsformer – förbättra livslängd, effektivitet och immunitet – vill vi utforska ”autoimmunt skrivande” som en form av överförstärkning, ett inskrivande som är så effektivt att det vänder sig mot sig själv. Forskningen bygger således på kroppsliga erfarenheter av sjukdomar för att möjliggöra en omskrivning av vår tids biologiska fantasier. (2019–2022)

Icke-kunskap, skratt och den rörliga bilden

Annika Larsson

Hur kan den rörliga bilden och den skrattande kroppen bli agenter för nya tänkanden, varanden och ageranden? Forskningsprojektet undersöker den skrattande kroppen och den rörliga bildens potential för nya och alternativa sätt att tänka, agera och vara samt deras kraft och förmåga att omvälva vår vanliga kurs och förändra sakernas tillstånd. Genom en serie audiovisuella montage och situationer experimenterar projektet med nya former av kunskapsproduktion, seende och cirkulation samt undersöker sambanden mellan skrattet, den rörliga bilden och icke-kunskap.

Likt skrattets plötsliga invasion, som för ett ögonblick sätter oss ur spel, utforskar projektet sätt att kommunicera bortom det instrumentella språket, subjektet och förnuftet, för att ta reda på vad den rörliga bilden och våra kroppar kan göra och hur de kan lära oss om vårt eget tänkandes begränsning.

Forskningsprojektet utförs i samarbete med Hochschule für bildende Künste Hamburg, HFBK, där Annika Larsson innehar en professur. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. (2018–2020)

Paramaribostorken flög sin kos och kom aldrig tillbaka – Transformationen som den andre

Filippa Arrias

Forskningsprojektet vidareutvecklar hur ett innehåll/ämne kan förvandlas genom att översättas mellan olika konstnärliga medier och material. Projektet använder måleri, dokumentation och skrivande för att uttrycka olika aspekter av samma historia. Projektet vill befria polyfonin inom berättelsen genom att betona sammanhållningen mellan specificiteten hos ett medium och hur det tolkas. De särskilda kvaliteter som kännetecknar ett visst medium eller material avgör sålunda dess giltighet. Forskningsprojektet fokuserar på måleriets materialitet som uttrycksmedel. Den konstnärliga processen såväl laddar som löser upp material i sin strävan efter att skapa meningsinnehåll. De faktiska kvaliteterna hos materialen liksom deras symboliska konnotationer förenas i en pågående dialog. I forskningsprojektet representerar måleri och dess palimpsestiska kvaliteter figurationen av tid, minne och föreställningsförmåga.

Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. (2018–2020)

Vägra döda – historier om de vapenfria männen

Björn Larsson, Carl Johan Erikson

Forskningsprojektet undersöker en specifik del av svensk närhistoria genom en av de stora existentiella berättelserna om människans livsvillkor – tanken om fred och försoning. Studien anammar potentialen i det stora antalet möjliga utsagor och berättelser från de 35 000 unga män som mellan 1966 och 1992 valde att inte göra traditionell militärtjänst, utan ansökte om och beviljades vapenfri tjänst.

Vapenfrirörelsens existentiella frågeställningar om rätten att åberopa samvetet berör individens manövreringsutrymme i relation till lag och rätt – då som nu. Konstnärer hade en viktig roll inom rörelsen, många valde vapenfri tjänst och var mycket aktiva i det offentliga samtalet som ledde till förändrad lagstiftning. Genom att lära av erfarenheter från vapenfrirörelsen återknyter forskningsprojektet till konstnärens roll som aktör i ett samtida politiskt landskap.

Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. (2017–2020)

Länk till extern projektsida

Arbeta ett arbete

Karin Hansson, Åsa Andersson Broms, Shiva Anoushirvani, Per Hasselberg, George Kentros, Nils Claesson

I det tvärvetenskapliga konstprojektet utforskar en grupp konstnärer begreppet arbete från ett filosofiskt, politiskt och kritiskt perspektiv genom en öppen och kollaborativ arbetsprocess som inkluderar forskare och fackligt aktiva.

Ändrade globala arbetsrelationer och digital arbetskraft håller på att förändra hur vi skapar våra identiteter och förstår våra livsvärldar. Crowdsourcing, mikroarbete, delningsekonomi, och en växande klass av tillfälliga och flexibla arbetstagare stärker kommodifieringen av mänskliga relationer och skapar extrema former av alienering. Övergången från fast anställning till kortsiktiga och oberoende kontraktsarbeten utmanar arbetarrörelsens kamp för arbetstagarnas rättigheter, vilka etablerats de senaste hundra åren. På samma gång stärker sociala medier också gemenskapen och möjliggör facklig aktivism på en global skala.

För att utveckla förståelsen för den pågående omvandlingen av vad vi kallar för ”arbete”, börjar studien med forskarnas egna konstnärliga praktiker och arbetsrelationer, varifrån konstnärliga forskningsmetoder har utvecklats. Studien utgår från idéer om den reflekterande praktikern och den situerade forskaren och konst som mikro-offentlighet eller infrastrukturering. Den undersöker hur den reflexiva konstnärliga arbetsprocessen kan stärkas genom kollaborativ samverkan och hur idén om arbete kan utvecklas genom materialisering och konstnärligt utförande. Studien sker genom workshoppar, på nätet, i offentliga seminarier, och framför allt genom konstnärliga arbeten.

Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. (2017–2020)

Länk till extern projektsida

Kärlek och andrefiering

Mara Lee

Forskningsprojektet undersöker kärlekens roll i konstruktionen av den kvinnliga främlingen. Ambitionen är att skapa en verktygslåda i form av ett uppslagsverk där både poetiska och teoretiska inslag samsas.

Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. (2017–2020)