This post is also available in: English (Engelska)

Forskare

Kungl. Konsthögskolan är i perioder värdinstitution för externt finansierade konstnärliga forskningsprojekt. Ansökningar görs till nationella finansiärer som t ex Vetenskapsrådet.

Petra Bauer

Forskare (2019-2021)

Looking for Jeanne

Hösten 2017 spred sig #metoo rörelsen genom samhällen, kvinnor krävde att samhället skulle ta kvinnors erfarenheter och upplevelser på allvar. Händelserna kan jämföras med 1970-talet då konstnärer gjorde filmer och konstverk för att synliggöra, ifrågasätta och förändra kvinnors roll och position i samhället. Till exempel gjorde Chantal Akerman filmen Jeanne Dielman, 23 Quai du Commerce, 1080 Bruxelles (1975) som fick stor betydelse för en feministisk debatt om kvinnors arbete, roll och motstånd i samhället. Filmen Jeanne Dielman synliggjorde även behovet av en filmetik som utgick ifrån feministisk teori och praktik.

Petra Bauers forskningsprojekt Looking for Jeanne reflekterar och tar avstamp i Jeanne Dielman och ställer frågorna: Vem är en samtida Jeanne Dielman? Hur kan filmen via sin estetik undersöka, ifrågasätta och förändra ojämlika villkor och exploaterande ordningar vad gäller kvinnors arbete och roll i dagens globala samhälle? Forskningsprojektet kommer, i nära samarbete med feministiska organisationer och nätverk, producera 3 filmer om samtida former av feminiserat arbete idag: sexarbete, moderskap samt hemarbete. Det 3-åriga projektet följer filmen Jeanne Dielmans olika teman, och årliga symposium anordnas om social reproduktion i vår samtid utifrån teoretiska och konstnärliga perspektiv i samarbete med referensgrupper.

Still from the film Workers! (Petra Bauer & Scot-pep 2018) Foto: Caroline Bridges

Finansierat av Vetenskapsrådet.

Filippa Arrias

Forskare (2018-2020)

Paramaribostorken flög sin kos och kom aldrig tillbaka – Transformationen som den Andre

I mitt konstnärliga forskningsprojekt, Paramaribostorken flög sin kos och kom aldrig tillbaka – transformationen som ”den Andre”, vidareutvecklar jag hur ett innehåll/ämne kan förvandlas genom att översättas mellan olika konstnärliga medium och material. Genom att reflektera en ärvd ”hi-Story”, en gång både en fiktion och verklighet, kommer jag att använda måleri, dokumentation och skrivande för att uttrycka olika aspekter av samma historia. Jag vill befria polyfonin inom ”Berättelsen” genom att betona sammanhållningen mellan specificiteten hos ett medium och hur det tolkas. De särskilda kvaliteter som kännetecknar ett visst medium eller material avgör sålunda dess giltighet. Jag fokuserar på måleriets materialitet som uttrycksmedel i min forskning. Den konstnärliga processen laddar såväl som löser upp material i sin strävan att skapa meningsinnehåll. De faktiska kvaliteterna hos materialen såväl som deras symboliska konnotationer förenas i en pågående dialog. I mitt forskningsprojekt representerar måleri och dess palimpsestiska kvaliteter figurationen av tid, minne och föreställningsförmåga.

Finansieras av Vetenskapsrådet.

Filippa Arrias, Vera and I

.

Annika Larsson

Forskare (2018-2020)

Icke-kunskap, skratt och den rörliga bilden

’Hur kan den rörliga bilden och den skrattande kroppen bli agenter för nya tänkanden, varanden och ageranden? Detta forskningsprojekt undersöker den skrattande kroppen och den rörliga bildens potential för nya och alternativa sätta att tänka, agera och vara, samt deras kraft och förmåga att omvälva vår vanliga kurs och förändra sakernas tillstånd. Genom en serie audio-visuella montage och situationer ämnar projektet experimentera med nya former av kunskapsproduktion, seende och cirkulation, samt undersöka sambanden mellan skrattet, den rörliga bilden och icke-kunskap. Likt skrattets plötsliga invasion, som för ett ögonblick sätter oss ur spel, kommer detta projekt att utforska sätt att kommunicera bortom det instrumentella språket, subjektet och förnuftet, för att ta reda på vad den rörliga bilden och våra kroppar kan göra och hur de kan lära oss om vårt eget tänkandes begränsning.’

Projektet görs i samarbete med Hochschule für bildende Künste Hamburg – HFBK
där Annika Larsson innehar en professur.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Carl Johan Erikson & Karin Willén

Forskare (2018)

The Final Repository: A Macroscopic Exploration

Borrhål HFM 29, borrhål HFM 26 och foderautomat för vildsvin

Den makroskopiska skalan inom fysiken är den längdskala då objekt eller processer är av den storlek att de är mätbara och observerbara för ögat. Den makroskopiska skalan beskriver existensen i världen såsom vi upplever den.

Projektet syftar till att konfrontera vår existentiella oro inför den samtida civilisationens natursyn. Vi vill genom konstnärliga metoder problematisera och synliggöra processer och system som formar vårt samhälles relation till naturen. Samtidigt söker vi alternativa förhållningsätt och handlingsalternativ.

Den fysiska utgångspunkten för projektet är Söderviken, platsen för det planerade slutförvaret av uttjänt kärnbränsle vid Forsmark i norra Uppland. Ett avgörande beslut väntas inom det närmaste året. Enligt planerna ska kärnbränslet läggas i speciella kopparkapslar på ca 500 meters djup i urberget – avskilt från människa och miljö i minst 100 000 år.

Genom olika metoder ska vi konfrontera platsen och våra egna föreställningar. Vi avser att under kortare perioder tälta på platsen och låta Söderviken utgöra vårt habitat. Under vistelserna kommer vi att genomföra performativa kroppsliga aktiviteter av vardaglig karaktär: fiska, delta vid jakt, plocka och äta bär och svamp. Att sova på platsen kan också bidra till att närma sig Söderviken på en annan medvetenhetsnivå. För att bredda en närläsning av platsen ska vi också bjuda in andra att delta i våra aktiviteter och på så sätt skapa förutsättningar för samtal och delade upplevelser.

Genom denna närläsning av platsen och dess liv som inbegriper dygnets alla timmar och olika medvetandenivåer, samlar vi material i form av fotografi, text och dokumentationer av aktioner och samtal. Utifrån vårt material och en oförutsägbar konstnärlig process planerar vi att sammanställa, redigera och redovisa projektet, i första hand genom en bok, samt ett seminarium på Kungl. Konsthögskolan med performance och inbjudna gäster.

Bokformatet är för oss ett viktigt konstnärligt verktyg och vi vill subversivt appropriera verklighetsproducerande medier så som naturböcker, kokböcker, livsstilsböcker mm.  Vi ser det som en konstnärlig metod för att blottlägga vårt eget och vår civilisations förhållande till naturen och jordens resurser, och visa på alternativa läsarter.

Finansieras av Seed Box Environmental Humanities Collaboratory, Linköpings universitet.

Björn Larsson & Carl Johan Erikson

Forskare (2017-2019)

Vägra döda – historier om De Vapenfria männen

Vägra döda – historier om De Vapenfria Männen, undersöker en specifik del av svensk närhistoria genom en av de stora existentiella berättelserna om människans livsvillkor – tanken om fred och försoning. I detta konstnärliga forskningsprojekt anammas potentialen i det stora antalet möjliga utsagor och berättelser från de 35 000 unga män som mellan 1966 och 1992 valde att inte göra traditionell militärtjänst utan ansökte om och beviljades vapenfri tjänst.

Vapenfrirörelsens existentiella frågeställningar om rätten att åberopa samvetet berör individens manövreringsutrymme i relation till lag och rätt – då såväl som nu. Konstnärer hade en viktig roll inom rörelsen, många valde vapenfri tjänst och var mycket aktiva i det offentliga samtalet som ledde till förändrad lagstiftning. Forskningsprojektet vill genom att lära av erfarenheter från vapenfrirörelsen återknyta till konstnärernas roll som aktörer i ett samtida politiskt landskap.

Hemsida: http://vagradoda.se/start/

Tjänstebok

Finansieras av Vetenskapsrådet.

Karin Hansson (projektledare), Åsa Andersson Broms, Shiva Anoushirvani, Per Hasselberg, George Kentros, Nils Claesson

Arbeta ett arbete

Forskare (2017-2019)

I det tvärvetenskapliga konstprojektet, Arbeta ett arbete, utforskar en grupp konstnärer begreppet arbete från ett filosofisk, politisk och kritiskt perspektiv genom en öppen och kollaborativ arbetsprocess som inkluderar forskare och fackligt aktiva.

Ändrade globala arbetsrelationer och digital arbetskraft håller på att förändra hur vi skapar våra identiteter och förstår våra livsvärldar. Crowdsourcing, mikro-arbete, delningsekonomi, och en växande klass av tillfälliga och flexibla arbetstagare, stärker kommodifieringen av mänskliga relationer och skapar extrema former av alienering. Övergången från fast anställning till kortsiktiga och oberoende kontraktsarbeten, utmanar arbetarrörelsens kamp för arbetstagarnas rättigheter vilka etablerats de senaste hundra åren för att hålla klasskampen i schack. Men på samma gång stärker sociala medier också gemenskap och möjliggör facklig aktivism på en global skala.

För att utveckla förståelsen för den pågående omvandlingen av vad vi kallar för ”arbete”, börjar vi med våra egna konstnärliga praktiker och arbetsrelationer, och utvecklar konstnärliga forskningsmetoder. Här utgår vi från idéer om den reflekterande praktikern och den situerade forskaren, och konst som mikro-offentlighet eller infrastrukturering, för att undersöka hur den reflexiva konstnärliga arbetsprocessen kan stärkas genom kollaborativ samverkan, och hur idén om arbete kan utvecklas genom materialisering och konstnärligt utförande. Arbete om arbete sker genom workshops, på nätet, i offentliga seminarier, och framförallt genom konstnärliga arbeten.

Karin Hansson, The Affect Machine: Distribution of shares, 2015

Mer information: http://temporaryart.org/workawork

Finansieras av Vetenskapsrådet.

Mara Lee

Forskare (2017-2019)

Kärlek och Andrefiering:

En verktygslåda för feministiska och postkoloniala konstnärliga praktiker

Det konstnärliga forskningsprojektet kommer att undersöka kärlekens roll i konstruktionen av den kvinnliga främlingen. Ambitionen är att skapa en verktygslåda i form av ett uppslagsverk där både poetiska och teoretiska inslag samsas.

Finansieras av Vetenskapsrådet.