För att se denna webbplats vänligen uppgradera eller använd en annan webbläsare. Prova antingen Chrome, Safari, Firefox, Opera eller Microsoft Edge.

Historia

Kvinnliga elever vid Konstakademien, ca. 1890. Foto: Carl Curman

Grundad på 1700-talet

Kungl. Konsthögskolans historia går tillbaka till 1735. Länge var skolan en del av den Kungl. Akademien för de fria konsterna som växte fram ur den ritskola som inrättades under byggandet av Stockholms slott. 

Genom riksdagsbeslut år 1766 fick Akademien sin verksamhet tryggad, och dess stadgar godkändes av Gustav III år 1773. Det skedde med den franska konstakademien som förebild. Skolan bestod av en måleri- och skulpturskola och en arkitekturskola. Undervisning bedrevs i arkitektur, grafik, anatomi, perspektivlära, kulturhistoria och måleri med särskilt intresse för den klassiska grekiska och romerska konsten och kulturen. År 1775 flyttade Akademien till det palats som styckgjutare Gerhard Meyer donerat. Av det Meyerska palatset fick konsthögskolan sitt smeknamn Mejan. 

En central institution för konst

Under kungligt beskydd blev Akademien den centrala institutionen för svensk konst och byggnadskonst och stod i ständig dialog med hovet och aristokratin som beställare. 

Under 1880-talet ifrågasattes Akademiens dominanta ställning av en ny generation yngre målare, däribland Anders Zorn, Carl Larsson och Ernst Josephson. De var konstnärligt influerade av den gryende modernismen och dess egalitära ideal, och de krävde elevinflytande. 

En strid som sträckte sig över decennier tog slut först när skolan reformerades 1909 och blev ett högre statligt läroverk. Då fick den också sitt nuvarande namn Kungl. Konsthögskolan. Skolan delades in i tre skolor – teckning, måleri och skulptur – samt en tvåårig byggnadsskola. 

Statlig högskola

Under resten av 1900-talet kom skolan att utbilda merparten av de främsta konstnärerna i svenskt konstliv, och en del återvände som professorer. Till den skaran hör bland andra Lennart Rohde, Olle Nyman, Evert Lundquist, Torsten Andersson, Carl Fredrik Reuterswärd, P.O. Ultvedt, Marie-Louise Ekman, Ann-Sofi Sidén och Ann Edholm. 

Kungl. Konsthögskolan skildes formellt från Akademien 1978 och underställdes svenska staten som huvudman. Högskolan fanns dock kvar i Akademiens lokaler, och det dröjde till 1995 innan den flyttade till de nuvarande lokalerna på Skeppsholmen.